Analys om Telegrams ICO-projekt

Som fortsättning till min tidigare artikel om altcoins och polletters värdering utger jag nu och då noggrannare analyser om vissa enstaka aktuella kryptovalutaprojekt. Första grundanalysen gäller tack vare publikens önskemål ryska Telegram-snabbmeddelandeappens utvecklares TON-projekt (Telegram Open Network), vars vitbok (white paper) jag började undersöka för att utforska grunderna för dess existens.

TON är ett intressant mål att analysera, eftersom projektet lovar flera nya generationens kryptovalutors egenskaper så som smartkontrakt, virtualmaskin, cloud för lagring och förmedlingstjänst. Analysens avsikt är att presentera projektets grundinformation så objektivt som möjligt och utan att dra slutsatser.

Ifall ICO-projekt är en ny sak för dig, föreslår jag att du först blir bekant med Jiris artikel ICO-investeringars löften och risker. Kom alltid ihåg att grundligt bekanta dig med investeringsändamålet före du gör beslut för att undvika s.k. kryptokrabbis. I artikeln kan det finnas vissa nya termer, så jag satte en lista till slutet.  

Telegrams TON-projektet har tills vidare samlat största mediauppmärksamheten på förhand och ICO-projektet kan också bli största förverkligade token-försäljningen.

Grundinformation om TON-projektet

  • Valutans kännetecken: GRAM

  • Helhetsmängd som utfärdas: 5 Mrd GRAM.

    • I ICO-skedet säljs 44% som TON-poletter

      • Behållningens målsättning 850,000,000 USD

    • Polettens utgångspris 0,1 USD

      • Varje sålda polletten är en miljondel dyrare än föregående

  • Teamets storlek: 15 personer, en del väldigt ansedda programmerare

    • Alla berättar inte sitt hela namn

  • ICOn kommer till förhandssalu Q2 2018,  minimisatsning 20,000 dollaria

  • TON-plånboken och GRAM publiceras Q4 2018

Projektets avsikt är att erbjuda en lättanvänd och effektiv användningsvaluta integrerad i Telegram-kommunikationsmedlets färdiga ekosystem, liksom ett kryptovalutabaserat motstycke till WeChats betalningssystem.

Vid sidan om blockkedja och valuta är TON en grupp samarbetande plattformar

I TON-blockkedjan fungerar virtualmaskin, smartkontrakt samt flera olika kryptovalutors transaktioner. Blockkedjan skalas enligt behov genom att delas till olika blockkedjor (Sharding), som kan definieras för ett visst uppdrag. TON-blockkedjan berättas vara självreparerande, då dess förgreningsrisk är mindre (TWP 2.1.17.). Blockkedjan kan användas via TON-nätverket  (TWP 3. artikeln), som också leder till andra decentraliserade applikationer så som:

  • TON Payments-plattformen, som möjliggör ett mikrobetalningsnätverk mellan användare, boter och andra tjänster.

  • TON Storage, vart man kan lagra användares filer,

    • Fungerar med en algoritm som liknar Bittorrents Kademlia (TWP 4.1.8)

  • TON Proxy, som ger användare anonymitet mot avgift.

  • TON DNS-namntjänsten för konton, smartkontrakt, tjänster och noder.

Vilket problem löser den: Bitcoin eller andra kryptovalutor har inte nått tillräckligt tekniska förutsättningar eller momentum för att bli en global användningsvaluta. Ingen kryptovaluta stöder ännu tillräckligt transaktioner för världsomfattande användning.

Telegram är bland Whatsapps största konkurrenter i tävlingen om snabbmeddelandetjänsters användare. Den är också populär som kommunikationskanal för kryptovalutabranschens hobbyister, investerare och företag.

Användbarhet

GRAM kan användas i Telegrams ekosystem till p2p-betalningar, reklamer, proxyn eller andra tjänster som ekosystemet erbjuder. Varje Telegram-app får efter Q4 2018 uppdateringen en GRAM-plånbok, som har potential att bli världens mest använda kryptovalutaplånbok. Projektets vision är att i Telegram med ett botnät köra användares handelsplatser, där GRAM går som betalningsmedel.

Operativ analys

GRAM kommer att använda proof of stake-konsensusmekanismen, där transaktionens konfirmerare bestäms enligt användarnas balanser.

Behållningens investeringar kommer enligt vitboken att användas 80% till apparater och deras utrymmen, nättrafiken och användarnas konfirmation. Resten används till löner, kontor samt lag- och konsulteringstjänster.

Administration

TON:s administration är en blandning av decentraliserad och centralstyrd. I ICO-skedet är projektet naturligtvis centralstyrd, men överges med tiden till en “open source -publik”. TON-blockkedjan är och kommer att vara ägd av Telegram. Valutareserven utfärdas efter en obestämd tid av icke-vinstdrivande TON Foundation.

Marknaderna

Telegram-meddelandeappen har över 200 miljoner användare och är populär speciellt i kryptovalutacirklar. TON-plånboken läggs till alla dessa  meddelandeappar samtidigt med uppdateringen. Meddelandetjänsten har redan reklamer, som planeras i fortsättningen flyttas till TON:s egna reklamplattform.

Det berättas att projektet fyller KYC- och AML-regleringens krav. Dessutom möjliggör plattformen GRAMs köpande med kreditkord, då PCI DSS-regleringen som gäller kortbetalningstjänster tillämpas i TON.

GRAMs avsikt är att erbjuda en lösning till kryptovalutors skalbarhetsproblem och möjliggöra även miljoner transaktioner per sekund. Det påstås att TON klarar större transaktionsmängder än närmaste konkurrenterna EOS och PolkaDot. Jämfört med de två skiljer sig TON med sin sharding-teknik.

Utvecklingsutsikter

TON-plånboken läggs via uppdateringen till 200 miljoner Telegram-appar Q4 2018, varefter den har en realistisk chans att vara världens mest använda kryptovalutaplånbok.

I Telegram-samhället finns det just nu stora diskussionsgruppar, varav de största har över 30 000 användare och kanaler med även miljoner medlemmar. I helhet producerar diskussionskanalerna mer än 30 miljarder visningsgånger per månad. Kanalernas införande till reklamplattformens användning möjliggör en betydande inkomstkälla i framtiden.

Tillgängliget

ICO-behållningens första skede är begränsat och dess minimisatsning är 20 000 USD. Undantagsvis kan investeringen inte göras med kryptovalutor.

Efter ICO-skedet försöker man få GRAM listad i några offentliga kryptovalutabörser. Dessutom kan valutan köpas från Telegrams egna butik. Man syftar att stabilisera valutans värde bl.a. med köp tillbaka.

GRAM-tokens är avsedda att bli utbytta i flera kryptovalutabörser efter ICO-rundan. De är syftade att fungera som betalningsmedel i Telegram-servicen.

Sammanfattning

I vilken som helst skala är TON ett massivt projekt, vars framgång absolut inte är självklart. Teamet verkar ändå ha kompetens för att utföra tekniska projektet och ICO-behållningens mål är tillräcklig för ett projekt av sådan storlek.

Telegrams TON grundar sig delvis på anonymitet och ocensur, liksom också Telegram-meddelandeappen. Ändå har Telegram det här året accepterat Irans statliga myndighets begäran att stänga ner en statsfientlig diskussionsgrupp. Handlandet kan ses som emot företagets principer och tunnar ut löften kring TON.

ICO-behållningens första skede är väldigt begränsad och möjligen menad för projektets närvarande. I princip ger det här första investerarna en möjlighet att göra vinst på bekostnad av senare investerare.

En annan intressant sak i polletternas delning är förhandsbrutna valutans andel och dess användning. När utfärdaren håller en så betydande andel åt sig själv, ökar risken för en sk. exit scam.Risken minskas dock av att Telegram redan har affärsverksamhet kring meddelandetjänsten och en bluff skulle väldigt sannolikt förstöra deras rykte och annan verksamhet.

Gick något förbi? Kommentera nedan och berätta vad du tänker!

Källor:

TON white paper (WP)

TON technical white paper (TWP)

Ordlista

AML (Anti-Money Laundering): Lagstiftning mot penningtvätt, som ålägger ett företag att känna sina kunders verksamhet,upptäcka och utreda suspekta affärer samt meddela myndigheterna i sådana fall.

Blockkedjans delning, eng. sharding: Blockkedjans delning till två eller flera blockkedjor för att förbättra skalbarheten eller skapa en blockkedja med en viss funktion. TON-blockkedjan kan delas till 2⁹² sidokedjor.

Exit scam: Ett projekt vars avsikt är att bara gagna dess skapare. Kryptovalutans startare kan t.ex. reservera åt sig en betydlig del av sin egen valuta och sedan sälja allt bort då priset stigit, vilket möjligen kraschar dess marknad. Utvecklingen av projektet kan överges helt och kvar blir bara en död valuta.

Fiat-valuta: Ett förra generations betalningsmedel, så som euro, dollar och mark, vars framgång grundar sig på att någon stat eller union ger valutan status. Till skillnad från kryptovalutor grundar sig fiat-valutan inte på någon teknisk innovation som skulle göra dess användning särskilt säkert. Däremot ansvarar banker för fiat-valutans funktionalitet mot en tjänstavgift.

Kademlia: En teknik som är känd särskilt från Bittorrent-P2P-nätverket, m.h.a. vilket användaren hittar en annan dator med eftersökta datafilen.

(Kryptovaluta)Plånbok: Ett sätt att förvara kryptovalutan, t.ex. en applikation, pappersbit eller elektronisk apparat. Bara användaren själv kan administrera plånboken, då man också är ansvarig för möjliga användarfel. Ingen utomstående aktör kan t.ex. frysa kryptovalutaplånbokens varor, i motsats till traditionella bankkonton med fiat-valuta. Ifall plånbokens användare förlorar lösenordet, så kan inte ens plånboksapplikationens utvecklare återställa det. En artikel om temat(https://bittiraha.fi/content/så-här-kan-du-förvara-dina-bitcoin-tryggt).

Konsensusmekanism, eng. consensus algorithm: En teknik bakom kryptovalutan som garanterar att ekonomin fungerar förfalskningsfritt utan att transaktionernas bekräftning kräver bankpersonal som är utsatta för mänskliga misstag och yttre influenser.

Kryptokrabbis, eng. Crypto remorse: En sorts baksmälla eller dagen efter (krabbis eller darra på finlandssvenska) som orsakas av ett obetänkt eller känslofullt köp- eller försäljningsbeslut som man sedan ångrar. Även bra köp- eller försäljningsplatser som gått förbi kan orsaka medelsvåra kryptokrabbissymptom hos de flesta.

KYC (Know Your Customer): En lagstiftning som kräver att operatörer känner sina kunder. Förverkligas i praktiken t.ex. genom att kundens identitet bekräftas med bankkoder eller identitetskort.

PCI DSS (Payment Card Industry Data Security Standard): En bestämmelse som definierar minimala nivån på kortbetalningssäkerhetens tekniska krav.

Proxyserver: Med en proxyserver kan man filtrera och spara nättrafik.

Smartkontrakt, eng. smart contract: Ett system i blockkedjan som tillåter att göra och förverkliga kontrakt självständigt. Smartkontraktet kan också övervaka kontraktets villkor och ställa sanktioner om andra parten inte följer dem. Affärer som gjorts med ett välformulerat smartkontrakt behöver inga förmedlare eller andra utomstående parter.

Telegram: En populär rysk applikation för snabbmeddelanden, som fungerar på flera plattformar och baserar sig på kryptering. En viktig kommunikationskanal för flera kryptovaluta- och ICO-projekt.

Virtualmaskin: Blockkedjans virtualmaskin fungerar som en decentraliserad service, som typiskt utför processer som betjänar blockkedjan. T.ex. Ethereums EVM-virtualmaskin skyddar blockkedjan från överbelastningsattacker och driver smartkontrakt.

WeChat: Kinesisk snabbmeddelandetjänst, publicerad 2011 och har ca en miljard användare. Appen fick WeChat Pay-betalningstjänsten år 2017 och den har blivit ett av Kinas mest använda betalningstjänster. Stöder några fiat-valutor, men inte kryptovalutor.

Skriven av Aleksi Altbert Koskinen, översatt till svenska av Robin Nyberg.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *