Kryptovalutornas säkerhet grundar sig på kryptografi

Bitcoin och andra blockkedjebaserade digivalutor kallas ofta för kryptovalutor. Krypto-prefixen har valutorna fått eftersom de grundar sig på starkt kryptografiska metoder. Som enklast betyder kryptografi olika sätt och lärdomar för att dölja information samt döljda informationens återsamling. I kryptografi  är det alltså fråga om att kryptera information och dechiffrera krypteringar. Ett bra exempel på kryptografi är ett meddelande som skrivits med ett hemligt språk som bara meddelandets mottagare och sändare kan läsa.

Kryptografins betydelse i moderna världen är enorm. T.ex. lösenordssystem, bankernas bokföring och interkontinentala missilsystem använder kryptografiska försvarsmetoder och bekräftelser.Utan kryptografi skulle vi inte ha sätt att skydda vår känsligaste information och största delen av hela nuvarande samhället skulle vara omöjligt. Efterfrågan för kryptografi växer också konstant i samma takt som datatrafikssystem och automatisering utvecklas.

Kryptografi är också en oundviklig del av Bitcoin och alla andra digivalutor som byggts på samma grund. Bitcoin (och flesta andra kryptovalutor) använder kryptografibaserade digitala underskrifter huvudsakligen på två olika sätt: det försäkrar att en viss plånbok kan användas bara av dess verkliga ägare samt upprätthåller hela kryptovalutanätverkets säkerhet.

Utan kryptografi skulle moderna världen med alla sina under inte vara möjlig. (BILD: Alanmak)

Privatnycklar och plånböckernas säkerhet  

För att försäkra att fonderna i en viss plånbok bara kan användas av plånbokens verkliga ägare använder Bitcoin sk. ECDSA, alltså ”Elliptic Curve Digital Signature Algorithmen”. Liksom modern kryptografi allmänt är också ECDSA en matematisk operation, vars förståelse i sista hand är relativt lätt. Grundligen är det fråga om att rätta nyckeln och endast rätta nyckeln kan öppna låset. I stället för att nycklarna skulle vara fysiska är de information.

Caesarchiffer är en forntida krypteringsmetod, sannolikt lika gammal som själva skrivkonsten, där texten döljs genom att byta varje bokstav med bokstaven som är tre bokstäver bredvid i alfabetet. T.ex. ordet ”Bitcoin” skulle med Caesarchiffret skrivas “Elwfrlq”. B blir E, I blir L och så vidare. Informationen om att bokstäverna flyttats tre steg är en ”nyckel” som kan bryta krypteringen. När nyckeln bara ägs av rätta parter kan man med digital underskrift bevisa att användaren har rätten att använda informationen.

Caesarchiffret är ett enkelt exempel på kryptografiska metoder. (BILD: Cepheus)

Caesarchiffret är naturligtvis ett förenklat exempel. Bitcoins ECDSA är matematiskt mer komplicerad och använder stora siffror, varmed nyckeln i praktiken är omöjlig att gissa. Grundprincipen är ändå samma: med viss information (”nyckeln”) kan man bryta en viss kryptering. I Bitcoin är denna nyckeln plånbokens privatnyckel (private key), varmed man kan bekräfta att bara plånbokens ägare och ingen annan kan använda bitcoin-fonderna som registrerats i plånboken. När användaren gör en bitcoin-transaktion bevisar hen sig vara plånbokens rätta ägare med sin egen privatnyckel. Privatnyckeln är ofta sparad t.ex. i datorns eller smarttelefonens hållbara minne, och användaren behöver inte fundera på det nogrannare. Nycklarnas användning är utan undantag automatiserad.

Vid sidan om att försäkra Bitcoin-plånböckernas rätta ägande har kryptografi en stor roll med tanke på Bitcoin-nätverkets funktion. Hela nätverkets funktion grundar sig på sk. brytning, som kan beskrivas som en slags kryptografisk gissningstävling.

Packningsfunktioner och brytning

Hash Algorithm, alltså packningsfunktion, innebär en matematisk förändring som riktats åt en viss bit data. T.ex. databiten ”det regnar ute” kunde packas (alltså ”hashas”) varefter den ser ut så här: “a63a6acad5c0df8708458ab52f67c321e9234d7f”. Särskilt i Internet-diskussioner kallas resultatet ”hash”. Packningen är alltid lika lång, oberoende hur mycket (eller lite) information getts som indata. Packningen möjliggör digitala underskrifters skapande i ett litet utrymme, oavsett hur mycket information som underskrivs. I Bitcoin används SHA-256-packningsfunktionen som standardiserats av NSA.

Naturen av packningsfunktioner som används i digivalutor innebär att en viss databit bara kan produceras till en viss hash. Ifall ursprungliga datan (t.ex. ”det regnar ute”) ändras även lite (t.ex. ”det regnar ute.”), skapar packningsfunktionen en helt annan hash. Tidigare “a63a6acad5c0df8708458ab52f67c321e9234d7f”-hashen ändras pga. en enstaka punkt till formen, “359090fe3ad8b6385ae771ad3c0f43c4ceef21ab”. Bara viss data skapar en viss hash. Att hitta samma hash för annan data skulle kräva en omöjlig mängd beräkningskapacitet.

I Bitcoin och andra kryptovalutor används dessa packningsfunktioner för att försäkra nätverkets säkerhet och funktion, alltså i brytning. Packningsfunktionerna som kryptovalutor använder är enkelriktade, alltså är det omöjligt att bryta hashen ner till ursprungliga datan. I kryptovalutabrytning försöker nätverkets datorer tävla om att gissa rätta sättet att presentera blocket som fyller kraven på en hash. Den som först hittar det får sitt block som blockkedjans följande block och därmed digivaluta som belöning. Processen är oundviklig, eftersom den gör blockkedjans data för dyrt och så gott som omöjlig att editera efteråt. Ifall processen lyckades gratis, alltså utan gissningar, skulle oärliga parter lätt kunna skapa alternativa versioner av blockkedjan med olika transaktioner utan att någon enkelt kan konstatera vilket alternativ är det rätta. För att oärliga parter skulle lyckas med det nu borde de vara bättre gissare än alla bitcoin-brytande datorer runt världen sammanlagt.

Eftersom Bitcoin-nätverket är så stort är det nästan omöjligt att någon oärlig part skulle få tag på över 50% av nätverkets beräkningskapacitet, och även om de skulle så vill de sannolikt inte göra sin enorma investering värdelös med att missbruka det. Tack vare kryptografisk lotteri kan Bitcoins blockkedja kallas den bäst skyddade informationen på hela planeten.

För att anfallare skulle kunna manipulera Bitcoins blockkedja borde de ha mer beräkningskapacitet än alla andra Bitcoin-brytare tillsammans. (BILD: Xiangfu)

Krypterad information och framtiden

Som vi konstaterade i början växer betydelsen av datakryptering konstant. Allt större del av våra liv utspelas i elektroniska system. Vår känsligaste information, allt från privata diskussioner till vår hälsoinformation, finns som biter i elektroniska rymden.  Snowdens NSA-avslöjanden och andra framkomna saker har också bevisat att allt flera parter försöker få tag på vår information med suspekta syften. Det här begränsar sig inte bara till stater och företag, utan information har också efterfrågan i undervärlden. Stulen identitetsdata kan användas till att förfalska personkort eller utpressa offer.

Omfattande datalagring och dess ökande hot är inte begränsade bara till oss, utan också våra barn och barnbarn. Allt fler människor föds och växer i en värld som lagrar fotografier och personuppgifter på datorer runt världen före de kan ens tala ordentligt. Det som förr var scifi är nu på många sätt verklig vardag.

Kryptografi och cybersäkerhet blir allt viktigare då världen digitaliseras. (BILD: Harland Quarrington)

I världen vi lever är det allt mer viktigt att människor kan kommunicera konfidentiellt och vara säkra på att andra inte kan blanda sig i deras personliga liv. Kryptografiska metoder och kryptografins applikationer är ett av viktigaste sätten att försäkra detta ändamål. Bitcoin och dess avkomlingar är nyttiga utvecklingssteg, eftersom människor med dem har möjlighet att handla över nätverk konfidentiellt, privat och utan att andra kan blanda sig i deras saker.

Skriven av Jiri Keronen, översatt till svenska av Robin Nyberg.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *