Coronaviruset, coronapandemin, coronafinanskrisen… Mycket annat talas det inte om, vilket förstås är begripligt eftersom nuvarande situationen är historisk. Därför är det ingen förvåning att vi också behandlar corona och hur det påverkar industrin kring kryptovalutor. Ekonomin är i grund och botten bara människors verksamhet, och när verksamheten ändras radikalt syns det också på ekonomin – inklusive kryptoekonomin.
Coronapandemin har nämligen kraftigt påverkat all slags handel som görs via nätet. Människor köper mindre, sparar mera och investerar samvetsgrant i dessa osäkra tider. Båda laglig och olaglig kryptohandel verkar ha saktat ner.
I den här veckogranskningen berättar vi mer om nersaktade handeln och dess effekter, samt försök att skydda sjukhus från kryptoutpressare. I andra nyheter har vi bland annat CoinMarketCap som sålts åt Binance, skattesmällar i Spanien och spekulation över Moneros skapare.
Förra veckans granskning kan du läsa här.
Binance köpte CoinMarketCap
Världens största kryptovalutabörs Binance har köpt CoinMarketCap, världens mest använda webbsida för kryptovalutakurser. Affärernas pris offentliggjordes inte, men enligt källor har de förberedits redan flera månader.
”CoinMarketCaps köp var största anskaffningen som vi tills vidare gjort,” berättade Binances vd Changpeng Zhao.
Trots att CoinMarketCap är världens mest använda källa för kryptovalutakurser, har sajten också fått kritik för sig. Det har påståtts att CoinMarketCap rapporterat felaktiga kurser och bytesvolymer som manipulerats av börser. Nu när CoinMarketCap flyttats under Binance har vissa också tvivlat om sajten kan längre anses vara pålitlig.
”Användare kan ha misstankar över ifall CMC kan fungera som en självständig aktör efter affärerna. Dessa bekymmer är begripliga, men jag tycker vi borde ge CoinMarketCaps team en chans,” kommenterade OKEx-börsens finanschef Lennix Kai.
Corona har bromsat bitcoin-näthandel
Mängden Bitcoin-transaktioner och köp har rasat som följd av coronakrisen. Trots att man kunde tro att en global karanten ökar internet-handel, verkar det motsatta ha hänt. Dagliga mängden av bitcoin-transaktioner har sjunkit med ungefär 100 000 stycken per dag.
Bitcoin är inte enda medlet i internet-handel vars användning sjunkit betydligt. Enligt Visa har betalningar sjunkit 4% under förra månaden. Också populariteten av andra elektroniska betalsätt verkar ha sjunkit.
Nedgången förklaras troligen av arbetslösheten och spirande recessionen som orsakats av epidemin. Då människor har mindre jobb har de också mindre resurser för annat än nödvändiga köp. Internet-köp däremot är allmänt annat än nödvändiga saker, såsom mat och hygienprodukter.
Corona har påverkat svarta marknaderna
Enligt blockkedjeanalysföretag Chainalysis används det på internets svarta börser kvantitativt mindre bitcoins än tidigare, trots att bitcoins kurs har sjunkit. Enligt analysen verkar det som att också användningen av svarta börser minskat under coronaepidemin.
”Historiskt har vinsterna av internets svarta börser inte korrelerat med bitcoins kurs. Under senaste två månaderna har trenden ändå ändrats,” berättar Chainalysis.
Veckans genomsnittliga bitcoin-transaktioner till svarta marknaderna har sjunkit från 7 miljoner dollar till 4,5 miljoner dollar. Däremot har transaktioner till hasardspelsajter sjunkit från 5 miljoner dollar till 3 miljoner dollar.
Chainalysis uppskattar att epidemins ekonomiska nöd ligger bakom förändringen. Säljare tar emot allt mindre bitcoins, eftersom de är rädda att bitcoins kurs kan sjunka. Köpare däremot har varit tvungna att minska anskaffningar då sysselsättning och inkomster sjunkit.
Dataexperter försöker skydda sjukhus från hackare
Världens datasäkerhetsexperter har grundat en grupp vars avsikt är att bekämpa hackare och utpressare som anfaller sjukhus under coronapandemin. Gruppen med namnet COVID-19 CTI League består av experter från 48 länder som specialiserat sig på datasäkerhet och kryptovalutautpressningar.
Utpressningar som riktats mot sjukhus har vuxit under senaste året. På grund av coronaepidemin kan utpressning orsaka seriös skada och även kosta människoliv.
”Coronaviruskrisen har fått mig att förstå att anfall mot hälsovårdsbranschen kan orsaka döder. Jag bestämde grunda en grupp cybersäkerhetsexperter som är beredda att använda sin fritid och förmåga för att skydda hälsovården. Det ger oss kraft att fortsätta vårt arbete, eftersom vi kan rädda människoliv,” berättar projektets grundare Ohad Zaidenberg.
En typisk kryptoutpressning fungerar så att ett virus smyger in i sjukhusets eller ett motsvarande instituts datorer och låser ner dem. Efter det kräver hackarna att det betalas en viss summa i kryptovaluta, varefter de möjligen överlåter lösenord som öppnar informationen på nytt.
Spaniens skattemyndighet skickar brev åt 66 000 kryptoanvändare
Spaniens skattemyndighet har börjat övervaka kryptovalutarelaterad beskattning aktivare än förr. Spaniens skattebyrå Agencia Estatal de Administración Tributaria började skicka påminnelsebrev om skatteskyldighet åt kryptoanvändare första dagen i april.
Myndigheten skickar brev åt ungefär 66 000 spanska kryptoanvändare. Det innebär en betydlig tillväxt jämfört med förra året, då byrån skickade ungefär 14 700 motsvarande brev. Vid sidan om krypto har skattebyrån fäst särskild uppmärksamhet till pengar som tjänats utomlands.
”Det här påverkar inte särskilt kryptobranschens företag. Skattebyrån strävar troligen att snarast skrämma oerfarna kryptoanvändare. Jag tror inte heller staten kommer att få särskilt stora skatteinkomster från kryptoväxling, eftersom det just inte regleras i vårt land,” berättade Javier Pastor, försälningschef för spanska kryptobörsen Bit2me.
Satoshi Nakamoto kan också ha skapat Monero
En ny undersökning av Monero Outreach organisationen berättar att Bitcoins anonyma utvecklare Satoshi Nakamoto kan ha varit med i skapandet av Monero-kryptovalutan. Monero är en privathetsfokuserad kryptovaluta och blockkedja, där spårning av transaktioner är betydligt svårare än t.ex. med Bitcoin.
Moneros ursprungliga konceptpapper publicerades i december 2012. Papprets skribent använde namnet Nicolas van Saberhagen, vilket är en liknande pseudonym som Satoshi Nakamoto. Ingen vet vem som på riktigt utvecklade Monero.
Enligt Monero Outreach kan Satoshi och Nicolas båda vara samma person eller grupp. Enligt organisationen hade Satoshi ett klart behov att utveckla en mer privat kryptovaluta än Bitcoin. Året 2010 presenterade Satoshi ideér på Bitcointalk-forumen, som senare togs som en del av Monero. Dessutom hade Satoshi sett hur Bitcoin-brytning höll på att centralieras till några stora brytarparter.
Monero Outreach analyserade också Bitcoins och Moneros konceptpapper och märkte att skribenterna använde på många sätt liknande språk och uttryck, inklusive skrivfel. Dessutom hade båda pappren liknande illustration.
Det finns ännu inga säkra bevis att Satoshi skulle ha varit bakom Monero. Monero Outreach tror ändå att deras undersökning ger vikt åt möjligheten.
