OFF – Ofta frågade frågor

Bitcoin

Varför Bitcoin?
Hur föds Bitcoins värde, varför har det värde?
Varför varierar Bitcoins värde så mycket?
Vem utvecklade Bitcoin och kontrollerar det?
Är Bitcoin tryggt?
Vad är Bitcoin-brytning och vad gör man med enorma beräkningskapaciteten?
Kan någon kriminalliga ”erövra” Bitcoin med ett botnät?
Vad händer med brytning när nya bitcoins inte mera skapas?
Bitcoin blir allt färre med tiden, är Bitcoin en pyramidbluff
Bitcoin och deflation
Kan man förstöra Bitcoin genom att köpa alla bitcoins?
Kan alla bitcoins försvinna med tiden?
Hur mycket används Bitcoin till olagligheter?
Hur anonymt är Bitcoin i verkligheten?
Hur kan man förvara bitcoins tryggt?
Bitcoin och beskattning

Bitbörsen

Allmänt

1. Vilka är Bitbörsens avgifter och hur räknas de?
2. Vad betyder det att Bitbörsen är en förmedlingstjänst?
3. Hur snabb är Bitbörsen och vad betyder leveranstid?
4. Hur mycket betaltid ger Bitbörsen?
5. Varför behöver Bitbörsen beställarens telefonnummer?

Köpande

6. Vad grundar sig köpformulärens “Bitcoin-mängd (estimat)” på?
7. Vad är en Bitcoin-adress?
8. Vad är ett IBAN-kontonummer och varför frågas det?

Säljande

9. Vad betyder försäljningsformulärens “Euro-mängd (estimat)”?

Andra

10. Vilka bankkonton använder Bittiraha?
11. Vad är en stående beställning och hur fungerar det?

SVAR

Bitcoin

1. Varför Bitcoin?
Svaret på frågan är ungefär samma som ”Varför Internet?. Internet har möjliggjort en snabb och global distribution av information och skapat grunden för bl.a. e-post, Google, Wikipedia, Youtube och Facebook. Det har gjort det möjligt att dela information direkt mellan människor med oförutsedd omfattning.

Internets kraft är dess decentraliserade natur. Det är ordagrant ett nätverk som består av miljoner datorer och kan användas fritt. Politiska parter försöker kontrollera internet, även i Västvärlden, men det är svårt. Internet lever sitt eget liv och det är svårt att stoppa det.

Bitcoin gör det samma åt pengar. Det är det första lyckade försöket att skapa ett decentraliserat penningssystem. Liksom Internet eller BitTorrent är Bitcoin ett nätverk som byggs av användarnas datorer runt världen.

Låt oss jämföra Bitcoin med banksystemet. Banker har en bokföring som visar hur mycket pengar bankens konton har, och vem som äger kontona. Endast banken har denna information och banken kontrollerar sina kunders pengar. Bitcoin har en decentraliserad bokföring, där alla konton och transaktioner mellan dem är offentlig information. Systemets anonymitet är möjligt eftersom konton, alltså s.k. Bitcoin-adresser, inte är bundna till användarnas personuppgifter.

Bitcoin har lyckats med innovativa tekniker utveckla ett sätt att flytta pengar, där det med matematik har försäkrats att transaktionerna inte kan förfalskas. På liknande sätt kan transaktioner inte heller hindras, eftersom Bitcoin inte har en härskare. Bitcoin är ett protokoll, precis som Internet. I stället för information hanterar det penningtransaktioner. Bitcoin är i praktiken ett program med öppen källkod, som kan användas helt fritt.

Med Bitcoin behöver man inte längre lita på tredje parter för att förvara och flytta pengar. Bitcoin-användaren behöver endast lita på matematiken. Banker, förmedlare och politiska kontrollen av pengar kan förbigås. Bitcoins penningreserv är noggrant begränsad, varmed den bevarar värde. Bitcoin kan alltså inte skapas från luften, i motsats till euron.

För första gången är det möjligt för en vanlig människa att ta kontroll över sina egna pengar och flytta värde nära eller fjärran i ett ögonblick billigt, pålitligt och privat. Tillbaka till början.

2. Hur föds bitcoins värde, varför har de värde?
Bitcoins värde föds på liknande sätt som aktiers värde, alltså bestäms det av efterfråga och utbud. Om bitcoin har stor efterfråga stiger värdet. Om det finns mer utbud än efterfråga sjunker värdet. Det finns ingen garanti för bitcoins värde utan det beror helt på marknaderna.

Bitcoin har hittills producerats sammanlagt ca 17 miljoner stycken (04/2018). Det här betyder att med 7 500 euros kurs (04/2018) är bitcoins teoretiska helhetsvärde ungefär 0.13 biljoner euro. Marknadens helhetsvärde kan hjälpa gestalt hur mycket värde det finns lagrat i en kryptovaluta.

Nu är det alltså klart hur bitcoins värde bestäms och hur mycket värde de har, men varför har de värde? I slutspel är det en ganska svår och väldigt subjektiv fråga. Vissa människor har inget behov för bitcoins, andra däremot ser dem som väldigt nyttiga.

Centrala grunder för bitcoins efterfråga är bl.a. följande faktorer:

1) Det finns en knapp mängd bitcoins och de kan inte förfalskas eller kopieras. De är i princip ”värdebevarande” och kan inte printas från luften, till skillnad från t.ex. euron.

2) Jämfört med andra digitala valutor möjliggör Bitcoin en hög anonymitet. För människor som vill ha en privat ekonomi är det en eftersökt egenskap.

3) Med Bitcoin kan värde flyttas antingen nära (som mobilbetalning) eller fjärran (andra sidan världen) enkelt, snabbt och nästan gratis.

4) Bitcoin är ett decentraliserat penningssystem som inte har intressegrupper. Den är fullständigt öppen alltså är själva programkoden och alla transaktioner offentlig information. Bitcoins penningspolitik reglera inte av centralbankerna utan har klara regler, som är definierade i Bitcoin-programmets källkod.

Bitcoin kan betraktas som ett slags transaktionsprotokoll. För vissa representerar protokollet redan nu något nyttigt och har därför efterfråga, för andra är det en slags futurinvestering som spas bli framtidens pengar. I varje fall är det klart att Bitcoin har efterfråga av flera orsaker. Tillbaka till början.

3. Varför varierar bitcoins värde så mycket?
Bitcoin kursutveckling har under senaste åren varit en enda bergochdalbana. Den här kurvan visar bitcoins kursutveckling med 90 dagars medelvärde. Före året 2011 var bitcoins värde under 1 dollar per stycke. 2011 fick Bitcoin större publicitet och på våren 2011 var priset redan flera dollar. På sommaren 2011 lyfte Bitcoins första större spekulationsbubbla priset tillfälligt över 32 dollar per bitcoin.

Mot slutet av sommaren 2011 började kursen krascha och i november sjönk den t.o.m. til två dollar. I början av året 2012 var priset kring 5 dollar tills den igen gick upp på våren. I augusti 2012 sprack en 15 dollars “minibubbla” och balanserades vid årsskiftet kring 10 dollar.

2013 steg priset första gången över 1 000 dollar, och efter en lugnare nedgångsperiod åren 2014-2015 har vi igen vittnat en häftig uppgångsperiod under åren 2016-2017, då bitcoins pris i december steg till nästan 20 000 dollar. Trots en stark korrektion vid årsskiftet 2018 verkar bitcoins värdestegring fortsätta. Just nu (04/2018) är bitcoins pris ungefär 9 000 dollar.

Varför varierar bitcoins pris så kraftigt? En central orsak är Bitcoin-ekonomins storlek. Bitcoin-ekonomin har vuxit från gräsrotsnivån och just nu (04/2018) är helhetsvärdet ca 0.13 biljoner euro. Bitcoin har i relativt kort tid vuxit till liknande storlek som makroekonomin bakom euron och dollar, och en snabb tillväxt är inte alltid hållbar.

Bitcoins kurs kommer troligen också i framtiden att gunga mycket, men det förväntas bli mer stabilt efter att ekonomin och marknadsvärdet växer. Då blir det allt svårare även för större operatörer att manipulera kursen. Det är också värt att observera att fastän bitcoins pris har fluktuerat, har värdet på lång sikt stigit kraftigt. Tillbaka till början.

4. Vem utvecklade Bitcoin och kontrollerar den?
Bitcoins ursprungliga utvecklare använde namnet Satoshi Nakamoto. Allmänt betraktas det ändå sannolikt att det är en pseudonym. Med andra ord vet man inte Bitcoins skapares identitet.

Bitcoin som ett system ägs inte av någon. Å andra sidan kan man också säga att den ägs av alla som använder Bitcoin. Samma gäller kontroll. Endast Bitcoin-användarnas majoritet tillsammans kan skapa förändringar i systemet. I detta syfte är Bitcoin extremt demokratisk. Till början.

5. Är Bitcoin tryggt?
Korta svaret är ja.

Bitcoin i sig själv har visat sig vara ett betydligt säkert system. I det här sammanhanget är det ändå viktigt att beakta att Bitcoin inte kan vara mer säker än omgivningen man förvarar dem i. Alltså är det viktig att hålla datskyddet i skick.

Få av oss skulle lämna värdeföremål på gatan där vem som helst kan nappa dem med sig. Värdeföremål förvaras bakom lås. Samma gäller bitcoins. En liten mängd kan man t.ex. ha med sig på telefonen utan lås.

Samma principer gäller här som med kontantpengar i plånboken.

I fråga om större mängder lönar det sig att förvara dem tryggare. Säkra sätt att lagra större mängder är t.ex. en dator utan Internet-anslutning, pappersplånbok och hjärnplånbok. Om dem kan du läsa mer i fråga 15. Till början.

6. Vad är Bitcoin-brytning och vad gör man med enorma beräkningskapaciteten?
Brytning är hela Bitcoin-teknologins kärna. Genom brytning skapas blockkedjan, som är en offentlig bokföringsdatabas. Den innehåller alla Bitcoin-transaktioner genom tiderna. Det kräver stor brytningskapacitet att skapa en blockkedja, eftersom man så kan göra det extremt dyrt att senare göra förändringar till den. Blockkedjans offentlighet gör det också omöjligt att förfalska bitcoin. Det här är tills vidare det enda kända sättet att skapa ett pålitligt decentraliserat digitalt penningssystem.

Bitcoin kan skickas så att Bitcoin-plånboken skapar en annons där det meddelas att adress Y skickar X bitcoin till adress Z och bevisar dess autenticitet genom att underteckna transaktionen med adress Y:s privatnyckel. Den här annonsen meddelas också via nätet till brytarna.

I genomsnitt var tionde minut lyckas en tursam brytare lotta ett nummer, varmed hens block duger som fortsättning till Bitcoins blockkedja. När det händer annonseras blocket till nätet och alla transaktioner som var med i blocket får därmed en konfirmation. Blocket och dess transaktioner blir sålunda en del av Bitcoins offentliga blockkedja och brytarna börjar söka nästa blocket, som igen ansluts till bestående kedjan.

Genom den här processen kan Bitcoin-användare pålitligt flytta bitcoins åt varandra utan att transaktionen kan förfalskas eller annuleras. Transaktionerna beseglas i blockkedjan och efter några nya block är transaktionen bergsäker. Det här är Bitcoin-brytningens huvudsakliga mening, som leder oss till dess biprodukt alltså skapandet av nya bitcoins.

Då brytarna använder sina datorers beräkningskapacitet för Bitcoin-nätverkets upprätthållning får de bitcoins som belöning. Varje nytt block, som skapas I genomsnitt mellan 10 minuter, innehåller 12,5 nya bitcoins. Brytaren som fick blocket skapat får hålla dessa 12,5 bitcoins. Om nätets brytningskapacitet ökar och block hittas snabbare än var tionde minut, justeras brytningens svårighetsgrad automatiskt mellan två veckor så att nya block fortsättningsvis skapas var tionde minut. Tack vare det skapas nya bitcoin jämnt.

Det här sättet att anknyta skapandet av nya bitcoins med Bitcoin-nätverkets upprätthållning är briljant. Det skapar ett incentiv att upprätthålla nätverket och möjliggör samtidigt ett helt opolitiskt skapande av pengar. Vem som helst kan nämligen bryta och det har varit helt öppet från första början. Det är ändå inte fråga om gratis pengar, eftersom datorer och elektricitet kostar. Brytning har också nuförtiden blivit rätt så professionel verksamhet, så det finns hård konkurrens. För flesta användare är det enklare och billigare att lämna brytning åt professionella och skaffa bitcoins andra vägar.

Nuförtiden finns det så många brytare och svårighetsgraden är så hög att ingen i praktiken bryter ensam. Brytare har samlat sig ihop via tjänster som kallas “mining pools”. Det finns många pooler och P2Pool (som är helt peer-to-peer) är mest i Bitcoins anda. Avsikten med poolerna är att poolens användare tillsammans försöker hitta nästa block och efter att det hittas delas bitcoin-belöningen mellan alla deltagare. Blockbelöningen var ursprungligen 50 bitcoins per block och den halveras vart fjärde år. Efter halveringen år 2016 började brytarna få 12,5 bitcoins per block. Mer om detta i fråga 9.

En allmän kritik mot Bitcoin handlar om ekologi. Till Bitcoin-nätverkets upprätthållning används enorma mängden datakomponenter, beräkningskapacitet och elektricitet. Dessutom beräknar brytarna inte ens något direkt nyttigt utan lottar slumpmässiga numror inom vissa regler.

I verkligheten skapar beräkningen ändå stor nytta, eftersom Bitcoin och dess decentraliserade digitala penningsystem inte skulle kunna förverkligas utan det. Dessutom förbättras miljövänligheten hela tiden. Bitcoin-brytning är en marknad med extrem konkurrens, där man hela tiden försöker hitta mer energieffektiva lösningar för att sänka på elkostnader. Nya ASIC-kretsar är en revolution i det syfte och förbättrar brytningens relativa energieffektivitet betydligt. Därtill kan värme som skapas av brytning utnyttjas till uppvärmning, som är vettigt särskilt i Finland.

I det här svaret har vi inte behandlat alla Bitcoin-brytningens detaljer, eftersom dess tekniska detaljer är ganska komplicerade. Vi har ändå satt länkar i nyckelorden, så du kan läsa vidare artiklar om temat. Till början.
.
7. Kan någon kriminalliga ”erövra” Bitcoin med ett botnät?
Bitcoin-teknologins Akilleshäl är en så kallad 51%-attack, där en fientlig part börjar bryta med enorm beräkningskapacitet, förbigår Bitcoin-nätverkets tidigare kapacitet och blandar blockkedjan. Det skulle skapa allvarlig skada åt Bitcoin-nätets funktion, men ingens bitcoins skulle vara i fara. I praktiken är attacken ändå för svår och dyr att förverkliga, eftersom Bitcoin-nätverkets beräkningskapacitet är hög.

Bitcoin-nätverket är överlägset snabbaste projektet på decentraliserad beräkninskapacitet. Beräknat i teraflops är nätverkets effekt över 200 000 teraflops. Inget känt botnätverk kan tävla med det. Dessutom lyfter ASIC-kretsarna nätverkets säkerhet till helt nya sfärer. Efter år 2013 är det svårt att föreställa någon part i världen som skulle ha tillräckligt kapacitet att störa Bitcoin-nätverket.

En svaghet anses också vara Bitcoin-brytnings centralisering, då mining pooler har blivit allt större och färre. En attackvektor kunde vara att först använda botnätverk för att överbelasta största mining pooler och samtidigt bitcoins brytning. Att störta poolerna skulle tillfälligt minska Bitcoin-nätverkets beräkningskapacitet, som i teorin skulle ge möjlighet att anfalla.

Också den här attacken är nuförtiden väldigt svår att förverkliga, eftersom stora pooler har tagit i bruk starkt ddos-skydd och man har också utvecklat nya sätt att bryta. P2Pool är en innovation som inte kan störtas även med ddos-attacker, eftersom det inte finns centraliserade servrar. Det är alltså ett mining pool –protokoll som baserar sig på P2P-nätverket. Dessutom har det kommit mer nya pooler och enorma pooler har blivit färre. Som sammanfattning kan vi alltså konstatera att attacker mot Bitcoin-nätverket är väldigt svårt för tillfället, och blir bara svårare. Till början.

8. Vad händer med brytning när nya bitcoins inte mera skapas?
Bitcoins mängd har en gräns och den är 21 miljoner, så till slut kommer nya bitcoin inte mera att skapas. I blocken som föds med tio minuters mellanrum skapas 50 bitcoin under första 210 000 block, efter det bara 25 bitcoin per block tills det efter följande 210 000 block sjunker till 12,5 bitcoins per block. 210 000 block motsvarar ungefär fyra år, och första halveringen skedde vid slutåret 2012.

Kring året 2140 räcker matematiska noggranheten som det nu ser ut inte mera att halvera Bitcoins blockbelöningar, så nya bitcoins skapas inte längre. Vad händer sedan? Rullar Bitcoin-nätverket? Finns det någon orsak att bryta? Det här är en fråga som är svår att svara så tidigt, men man kan spekulera situationen en aning.

Enligt Satoshis ursprungliga vision kommer Bitcoin-brytning att rulla i ökande mängd med Bitcoin-transaktioners belöningar. Rekommenderade transaktionsbelöningar kan man se här, och de skapar övriga inkomster för brytarna. Tills vidare är transaktionsavgifterna en liten del av helheten, men det förväntas ändras. Ju mindre blockbelöningen blir desto större procentandel kommer transaktionsavgifterna att utgöra.

Det förväntas någon slags marknad mellan brytare och Bitcoin-användare redan under detta årstionde. Alltså kommer Bitcoin-plånböcker att vara mer intelligenta och man kan definiera olika preferenser för dem med olika avgifter.

Man har också tänkt att brytning inte ens behöver vara direkt lönande för alla parter. Stora Bitcoin-företag kan villa delta i brytningen för att öka nätets säkerhet, eftersom de har betydande affärsverksamhet i Bitcoin. Det är också en intressant tanke att skaffa olika reserveffekter, alltså ha effektiv hårdvara i reserv ifall någon försöker en 51%-attack. Om en attack sedan sker tar man reservet i bruk och avvärjar den. Till början.

9. Bitcoin blir allt färre med tiden, är Bitcoin en pyramidbluff?
Bitcoin-ekonomins struktur ser ut som en pyramid, liksom t.ex. aktiemarknadernas struktur. Om man har satsat på bitcoins eller hållit på med brytning i början kan man ha blivit rik, eftersom bitcoins värde då var obetydig jämfört med nu. Det betyder ändå inte att det är en bluff. Det gör dessa människor visionäriska pionjärer – och lyckliga.

Man kan tänka bitcoin som aktier. På liknande sätt har de som i början investerar i Google nu väldigt rika. Ingen kunde ändå veta att Googles värde skulle stiga som det har gjort. Motsvarande kunde ingen veta att bitcoins värde skulle stiga som det har gjort. Åren 2009-2011 tyckte de flesta att Bitcoin främst var ett skämt. I det här skedet kan flera mera ignorera Bitcoin. Det är lätt att vara efterklok.

Kännetecknande för en pyramidbluff är att man lovar orealistiskt stora vinster och har hittat på någon inbillad innovation som det grundar sig på. Pengar kommer endast från nya medlemmar som finansierar tidigare medlemmar genom att köpa “produkten” och sedan marknadsföra den vidare. Ingen verklig produkt finns, och dessa pyramidbluffar rasar genast när nya pengar slutar komma.

Pyramidbluffar har också alltid någon intressepart som har utvecklat bluffen och marknadsför den vidare. Bitcoin fyller inga definitioner på en pyramidbluff. Bitcoin är en riktig, innovativ teknologisk uppfinning, som har verklig nytta (se fråga 1). Ingen har kontroll över Bitcoin utan det är helt decentraliserat. Bitcoin är ett experimentellt mynt. Det lönar sig inte att investera mer i dem än man har råd att förlora. Samma gäller också aktier.

I investeringssyfte borde man se Bitcoin som en riskinvestering. Bitcoins marknadsvärde är just nu ca 0.13 biljoner euro (04/2018) och världen har enormt mera pengar, så endast himlen är gränsen med den här teknologin. Men det finns också risker, alltså kan man förlora pengarna.

Ingen kan alltså garantera något om Bitcoins värdeutveckling. Det finns nog flera människor som hajpar att bitcoin stiger mot himlen, men sällan lovar de själv betala förutspådda vinsterna åt möjliga investerare. I en pyramidbluff finns det alltid en central part som lovar betala dig vinster för att få dina pengar. I Bitcoin finns ingen central part.

Om bitcoins värde ändå stiger, gynnar det alla valutans användare. De får konkret mer köpkraft för sina bitcoins. Det är alltså positiv utveckling, men det är inte på något sätt garanterat. Bitcoin är ett ekonomiskt, tekniskt och socialt experiment. Det är också bra att komma ihåg att Bitcoin fungerar som utbytesmedel oberoende av dess kurs. Vare sig en bitcoin är värd 1 euro eller 100 000 euro, fungerar Bitcoin som en digital valuta ändå lika bra. Till början.

10. Bitcoin och deflation
Till en början är det bra att fastställa några begrepp. Definitionen på inflation och deflation är penningreservens utvidgning och minskning. Alltså när vi i den här texten nämner inflation eller deflation, talar vi normalt on pengreservens förändringar. När vi talar om förändringar i pris (som inflation/deflation i massmedian syftar på) talar vi om prisens inflation eller deflation.

Bitcoin har tidigare varit en hög inflations valuta, alltså har nya bitcoins skapats i tät takt, men småningom har det ändrats. Hittills har bitcoins skapats ca 16 miljoner och Bitcoins årliga inflation är bara några procent. Nya bitcoins skapas varje år mindre och bitcoins maximala antal är 21 miljoner stycken. År 2040 kommer 99,9% av bitcoins att vara skapade. Från den stunden är Bitcoin inte mer inflatorisk än deflatorisk. Liten deflation orsakas av försvunna bitcoins, men dess betydelse är oansenlig. Du kan läsa mer om det i fråga 12.

Vad för följder har det att man i Bitcoin-ekonomin inte kan upprätthålla inflation, utan den minskar systematiskt med åren? Följden är att Bitcoin blir en värdebevarande valuta, där pengens värde inte försvagas genom att skapa nya pengar. Pengens värde kan också stiga, vilket skapar prisnedgång alltså prisdeflation. Men det viktigaste är att trots flera mainstream-ekonomisters fantasier föds rikedom inte från att printa mer pengar. Verklig rikedom föds från besparingar. Med investeringar som grundar sig på besparingar kan man skapa stadig produktion och verkliga arbetsplatser, utan bubblor.

Sparande är nödvändigt för en ekonomi så den kan utvecklas. Om en stenålders människa inte skulle ha uppfunnit ett sätt att lagra mat och spara det, skulle hen inte ha haft tid att utveckla sin jaktförmåga genom att utveckla spjut och pilbössor. Hen skulle ha måsta jaga beständigt för att inte svälta ihjäl. Sparande ger ekonomin en möjlighet att använda sin tid till annat än att tillfredsställa omedelbara behov.

Om ett samhälle t.ex. vill bygga ett avloppssystem, hur anställer man hundratals människor som behövs för att bygga systemet utan att de svälter ihjäl? Genom besparingar. Ett samhälle måste lagra nyttigheter för framtidens konsumtion. Arbetstagare kan sedan konsumera detta lager samtidigt som de bygger avloppssystemet. Om det finns tillräckligt besparingar för att bygga avloppet, bygger de den och återvänder sedan till att producera nyttigheter för omedelbar konsumtion. Som skillnad till tidigare har de nu ett avloppssystem som ökar produktionens effektivitet. Sjukdomar minskar och man kan arbeta mer verksamt. Samhället har utvecklats.

Om det inte finns tillräckligt besparingar att slutföra avloppsprojektet, måste arbetarna avbryta projektet och återvända till konsumtionsnyttigheters produktion, eftersom de annars dör av svält. Det här är i praktiken vad som händer när centralbanker sänker på räntenivån och ökar pengarnas produktion. De får det att se ut som om det finns mer besparingar än det verkligen finns.

Man påbörjar projekt som aldrig slutförs, eftersom det i något skede kommer fram att det inte finns så mycket besparingar som det borde. Det kan jämföras med en situation där avloppsarbetarna börjar bygga avloppet eftersom det verkar finnas tillräckligt med mat, men sedan avslöjas det att matsäckarna bara har potatis på ytan. Under hade man satt stenar.

De människor som förverkligade det här trixet med inbillade besparingar påstår att det var nyttigt för samhället, eftersom man med det fick projekter i gång. Man började bygga och alla fick jobb. De förstod inte att med trixet fick de samhället att börja projekt som aldrig skulle bli färdiga.

Det här enkla exemplet speglar situationen med världsekonomin just nu. Konstgjorda besparingar alltså nya pengar skapas beständigt för att pigga upp ekonomin. Man skapar inflation, håller räntorna nere, möjliggör billiga lån. Det har fört oss till en situation där en betydande andel av samhällets investeringar inte grundar sig på verklig utveckling. De har påbörjats med imaginära besparingar.

Centralbankerna vågar inte stänga penninghanen, eftersom det skulle leda till att alla investeringsprojekt som baserar sig på dessa imaginära besparingar skulle rasa, vilket förstås på kort sikt skulle skapa en katastrofal depression. De bara fortsätter printa pengar och skapar en allt större bubbla.

Bitcoins ekonomiska modell är inte ett misstag eller ett hinder, utan ett visionäriskt svar till problemen med vår ekonomi. Moderna papperspengar börjar vara i slutet av sin historia, eftersom skuldbubblan inte kan fortsätta för evigt. Bitcoin-ekonomin grundar sig på besparingar, då konsumtion inte förespråkas. Ett koncept av billig kredit finns inte. Naturresurser slösas inte så lätt, eftersom sparande är ett bättre alternativ. Materialism stöds inte artificiellt.

Till slut är det bra att gå igenom några empiriska faktor om prisernas deflation. Om vi ser på hemelektronik, datorer och smarttelefoner så kommer vi snabbt till slutsatsen att marknaderna är i en häftig deflation. Om alternativen är en ny produkt nu, samma produkten om ett år eller en ny produkt om ett år, märker du att alternativens pris/kvalitetsrelation har stora skillnader. Ändå vill flera ha leksaken just nu, eftersom människor har så kallade tidsprefenser. Att få en nyttighet genast känns mer önskvärt än samma sak om ett år.

Ekonomin dör alltså inte fast priserna skulle sjunka en aning, eftersom behovet att få något genast (som mat eller elektronik) är så stor att ett möjligt väntande och dess prisförmån inte kan förlama ekonomin. Det påverkar förstås konsumtion en aning, men att uppmuntra konsumtion är inte ett rationellt svar till något. Sparande måste vara ett bra alternativ, alltså flyttar man köpkraft för framtidens konsumtion. Med den köpkraften kan man i framtiden skaffa något som man nödvändigtvis ännu inte vet om.
Som vi tidigare nämde har Bitcoin-ekonomin dessutom upplevt en 30% årlig inflation. Trots det har bitcoins värde stigit hundrafaldigt inom några år. Det har förstås akapat en ganska häftig prisdeflation. År 2010 köpte en Bitcoin-användare två pizzor, som tillsammans kostade 10 000 bitcoins. Nu skulle man med den mängden kunna köpa en liten bostad i Helsingfors. Det här fenomenet har inte saktat ner Bitcoin-ekonomin, utan tvärtom. Bitcoin används beständigt mer och mer.

Det lönar sig också att fundera på hurdana pengar du skulle använda ifall du kunde välja fritt. Använder du sådana pengar som småningom smälter sönder, eller sådana vars köpkraft bevaras och växer. Då du svarar på frågan förstår du varför Bitcoin är just som den är.

Läs vidare: Deflation: When Austrians Become Interventionists. Palaa kysymyksiin.

11. Kan man förstöra Bitcoin genom att köpa alla bitcoins?
Man har föreslått att Bitcoin kunde förstöras genom att köpa varenda mynt i systemet. Först är det bra att beakta att även de största börserna bara har några hundratusentals bitcoins till salu. Alltså är bara en liten del av alla bitcoins överhuvudtaget tillgängliga. Alla bitcoins kommer troligen aldrig att säljas oberoende av priset.

För det andra, om man skulle börja köpa bitcoins i enorma mängder skulle deras värde också stiga hela tiden. Bitcoins värde grundar sig ju på efterfråga och utbud. Även USA:s eller Kinas pengar skulle förr eller senare ta slut om de försökte köpa alla bitcoins. Bitcoins värde kan vara relativt liten nu, men det kan stiga astronomiskt om marknaderna försöks systematiskt köpas tomma.

Förstås kunde man skapa misstro och ostadighet med att köpa en betydande andel av alla bitcoins, men det väsentliga är operationens prislapp för dess förverkligare. Summan skulle vara astronomisk. Tillbaka.

12. Kan alla bitcoins försvinna med tiden?
Ett förslag för Bitcoins undergång gäller deras försvinnande. Bitcoins kommer aldrig att finnas över 21 miljoner, så man har tänkt att de kunde till slut försvinna och Bitcoins berättelse sluta där. Här har man ändå inte beaktat det faktumet att då pengreserverna minskar växer också pengarnas värde, och bitcoins kan delas i väldigt små delar. Den minsta bitcoin-enheten är 0,00000001 bitcoins. Den här enheten kallas en satoshi. Gränsen är inte absolut, alltså kan man i teorin lägga till decimaler i framtiden.

Av alla Bitcoin-användare förlorar en del sina bitcoin årligen, då Bitcoins pengreserv också minskar en motsvarande andel. Det här leder till bitcoins värdestegring, vilket betyder att en genomsnittlig Bitcoin-användare kommer att ha färre bitcoins under kommande åren. I framtiden kommer alltså försvunna mängden att vara allt mindre, och bitcoins kan delas i mindre delar teoretiskt oändligt, så bitcoins och deras värde kommer aldrig att försvinna helt (åtminstone av denna orsak).

Det är viktigt att förstå att Bitcoin-ekonomin kunde fungera i global skala även om hela världen bara skulle ha en enda bitcoin. Denna enheten skulle bara delas i tillräckligt små delar, så att alla ekonomins parter får en tillräcklig andel. Mängden existerande bitcoins har alltså inte stor inverkan på ekonomin, fastän det nog påverkar bitcoins värde.

Det lönar sig för Bitcoin-användare att vara nöjda om bitcoins försvinner. Dina egna bitcoins värde stiger som resultat. Tillbaka.

13. Hur mycket används Bitcoin till olagligheter?
Det här är en allmän kritik mot Bitcoin, som beror huvudsakligen på hurdan bild median har målat om Bitcoin. Flera artiklar nämner ökända Silk Road, där droghandel blomstrar. Först av allt är det viktigt att förstå att Silk Road endast betyder en anonym handelsplats.Det säljs också mycket annat än droger och man får lagliga produkter där. Det väsentliga är att handlandet sker privat.

För det andra är Silk Road och liknande platser bara en liten del av Bitcoin-ekonomin. Silk Roads handel är ca 2 miljoner dollar i månaden medan man i Bitcoin-börser handlar med miljarder i motsvarande tid. Svarta börsens andel uppskattas vara ca 10-20% av Bitcoin-ekonomin och minskar ju mera Bitcoin används av traditionella lagliga parter. I jämförelse uppskattar man att svarta marknaderna utgör t.o.m. över 20% av hela världsekonomins bruttonationalprodukt har att göra med kriminalitet. Alltså är Bitcoin inte så avvikande.

Bitcoins användning till vanligt, lagligt handel har vuxit enormt. Bitpay som erbjuder Bitcoin-betalningssystem annonserade att de erbjuder sina tjäbster åt över 4 500 försäljare. Eftersom vi samarbetar med Bitpay vet vi att de har ett starkt såll, alltså finns det inga olagliga handlare där.

I Finland har också antalet butiker som godtar bitcoins vuxit från några till flera och utvecklingen fortsätter. Bitcoin används på nätet i ökande mängd för olika bruk, så som VPS-servrar, hyrning, delande av datafiler, gruppfinansiering, vadspel, donationer, internationella transaktioner och otaliga andra ändamål. Från Bittirahas nätbutikslista ser du närmare var du kan använda Bitcoin som betalning.

En så liten del av Bitcoins potential har blivit använd att vi inte ens kan tala om isbergets topp. Knappast ser vi ens isberget ännu. Silk Road var ett naturligt ändamål, eftersom anonym handel på nätet inte lyckas utan Tor-nätet och Bitcoin. Med Bitcoins andra användningsändamål har vi först börjat skrapa på ytan. Om Bitcoins nytta kan du läsa mer i fråga 2. Tillbaka.

14. Hur anonym är Bitcoin i verkligheten?
Flera anser Bitcoin vara ett anonymt betalningsmedel, men en noggrannare term som beskriver Bitcoin i detta syfte är pseudonym. Det här betyder att anonymitet är möjligt, men det kräver åtminstone omsorg och gärna också ett plånboksprogram som specialiserats i anonymitet.
I Bitcoin-systemet grundar sig anonymiteten på det att man skapar en ny Bitcoin-adress för varje Bitcoin-transaktion som mottas. Varje adress är alltså för sin egen part pseudonym. Nuvarande Bitcoin-plånböcker fungerar dock inte så bra i detta syfte, eftersom man på bas av transaktionerna kan ganska pålitligt analysera vilka adresser är i samma plånbok.

I praktiken betydet det att om man offentligt annonserar sin adress, så lönar det sig inte att använda samma adress om man vill ha stark anonymitet. Plånböcker kan ändå enkelt skapas så många som man behöver.

Stark anonymitet kräver också att man döljer sin egen IP-adress då man använder Bitcoin. Det kan man göra genom att utnyttja Tor-tekniken. Ytterligare är det möjlift att använda sina bitcoins genom en mixer. I mixern blandas en persons bitcoins med andras bitcoins, varefter det är omöjligt att uppspåra dem. Tillbaka.

15. Hur kan man förvara bitcoins tryggt?
Vi rekommenderar att du bekantar dig med vår Guide för Bitcoin-användare och investerare, där det berättas omfattande om olika sätt att förvara bitcoins. Tillbaka.

16. Bitcoin och beskattning
Vi har publicerat en skild artikel som kort behandlar Bitcoins beskattning. Tillbaka.

Bitbörsen

Allmänt

1. Vilka är Bitbörsens avgifter och hur räknas de?
När du köper är avgiften 1,99 % + 5 € och när du säljer 1,49 % + 0,0005 BTC. Principen är att ju mer du beställer desto mindre blir kostnaderna. Av kommissionen går en andel till banktransaktioner, internationella börsars utbytesavgifter och mervärdesskatt. Resten är belöning åt oss för denna verksamhet. Tillbaka till frågorna.

2. Vad betyder det att Bitbörsen är en förmedlingstjänst?
Förmedling betyder att kunden gör en order via oss och vi sköter köpet/försäljningen med att antingen matcha affärerna bland våra egna kunder eller handla i internationella Bitcoin-börsar. Just nu grundar sig vår utbyteskurs på Bitstamp-börsens marknadspris.

Obs: Kursen har endast betydelse vid stunden då ordern hanteras. Vi hanterar order tre gånger i dagen, på veckoslut och helger två gånger per dag. T.ex. om en kund som köper bitcoins har fastställt 500 EUR/BTC som maximum pris och ordern hanteras vid priset EUR/BTC, flyttas kundens order till nästa hanteringsstunden. Om priset mellan hanteringsstunderna har gått under 500 EUR/BTC, kan vår service inte reagera på prisförändringen. Affärerna kan alltså förverkligas endast vid orderns hanteringsstund.

Förutom att vi använder börser kan vi i passande tillfällen matcha våra egna kunders köp och försäljningar. Då får båda parterna nytta av ett bättre pris. Vi fastställer handelspriset så att vi först letar bästa möjliga kurs för både köparen och säljaren från börser och sedan sköter vi utbytet i mitten av dessa två kurser, då båda parterna gynnas lika mycket av arrangemanget. Tillbaka.

3. Hur snabb är Bitbörsen och vad betyder leveranstid?
Beroende på din bank är Bitbörsens leveranstid 0-1 bankdagar. Vi har ett konto på POP Banken alltså syns förflyttningar inom samma bank genast och ordern hanteras inom ett dygn. *Andra bankers fördröjning är 1 bankdag.
I över 2 000 euros köp är vår leveranstid 0-3 bankdagar och över 5 bitcoins försäljningar 0-5 bankdagar, eftersom stora order kan kräva oss att flytta pengar mellan konton.

Vi kollar ankomna betalningar vardagar tre gånger i dagen: klo 11, klo 15 och klo 18. Veckoslut och helgdagar hanterar vi order klo 11 och klo 16. Det är garanterat att din order hanteras vid en viss hanteringsstund endast ifall betalningen är gjord före det. Beroende på kön kan hanteringen ta 1-3 timmar. Du kan göra en order när som helst.

Leveranstiden gäller bara om beställaren skickar pengarna under samma dag som ordern gjorts. Om summan skickas nästa dag ökar leveranstiden med en dag osv. Förflyttningar som gjorts sent på kvällen kan synnas hos oss först om 2 bankdagar, så det bör också beaktas.

*Med en tilläggsavgift (2,9% + 2 € men högst 50 €) är det möjligt att använda snabbare Pikasiirto-servicen för att flytta oss pengar omedelbart också från S-banken, Danske Banken, Aktia, Sparbanken och Handelsbanken. Maxsumman är 3 000 €. Du hittar anvisningar till att använda Pikasiirto från Bitbörsens formulär. Tillbaka.

4. Hur mycket betalningstid ger Bitbörsen?
I Bitbörsen ges det en vecka betalningstid både för euron och bitcoins. Det räknas alltså från beställningsstunden. Om pengarna inte syns inom en vecka så annulerar vårt system ordern automatiskt och skickar e-post om det. Om pengarna ändå dyker up på vårt konto efter att ordern annulerats, tar vi kontakt med kunden och frågar hur hen vill fortsätta. Tillbaka.

5. Varför behöver Bitbörsen beställarens telefonnummer?
Vi vill ha ditt telefonnummer därför att vi vid behov kan ta kontakt snabbt och pålitligt. Om du vill göra ändringar till ordern, bestyrkar vi den vanligen med ett samtal eller sms. Det är viktigt att du skriver rätt nummer och försäkrar att det inte finns skrivfel. Tillbaka.

Köpande

6. Vad grundar sig köpformulärens “Bitcoin-mängd (estimat)” på?
Det beskriver Bitcoin-mängden som systemet estimerar att du kommer att få. Estimatet grundar sig på Bitstamp-börsens nuvarande kurs. Det här är bara ett estimat, alltså kan slutliga summan vars mer eller mindre beroende på hur kursen utvecklas mellan ordern och hanteringsstunden.
Ifall du vill fastställa ett maxpris för ditt köp eller göra andra mer utvecklade order föreslår vi att du använder Coinmotion-servicen. Tillbaka.

7. Vad är en Bitcoin-adress?
I fältet “Bitcoin-adress” bör du inmata din Bitcoin-adress, som du får från din Bitcoin-plånbok. Adressen är liknande som: 1Lt7BmNmTCxDMuSzsVWFhN6JTJ8kL7y4V. KOLLA NOGGRANT att du meddellat oss rätt adress! Vi skickar dina bitcoins till adressen du meddelat oss. Vi ersätter inte bitcoins som skickats till fel adress, så kom ihåg att försäkra. Tillbaka.

8. Vad är ett IBAN-kontonummer och varför frågas det?
Ett IBAN-kontonummer är ett bankkontonummer som följer nya standarder. Den uttrycks i formen FI4250001510000023. Om du inte minns ditt kontonummer utantill hittar du den från nätbanken och kan kopiera den därifrån. Alternativt kan du använda bankernas egna verktyg och ändra gamla formen av kontonumret till IBAN-form.

Det här är kontot som vi returnerar dina pengar ifall vi inte kunde köpa med tillräckligt bra kurs i den tid som du har fastställt. Tillbaka.

Säljande

9. Vad betyder försäljningsformulärens “Euro-mängd (estimat)”?
Det här beskriver mängden euro som systemet estimerar att du kommer att få. Estimatet grundar sig på Bitstamps nuvarande kurs. Det här är bara ett estimat, alltså kan slutliga summan vars mer eller mindre beroende på hur kursen utvecklas mellan ordern och hanteringsstunden.

Ifall du vill fastställa ett minimipris för din försäljning eller göra andra mer utvecklade order, föreslår vi att du använder Coinmotion-servicen. Tillbaka.

Andra

10. Vilka bankkonton använder Bittiraha?
Bittiraha.fi (Prasos Ab) använder i Bitbörsen tillfälligt en litauisk e-bank Misterangos konto. Då du betalar är det viktigt att använda referensnumret som getts i beställningsskedet, så vi kan koppla betalningen med rätt order. I andra fall kan hanteringen fördröjas.

Här är en lista på våra bankkonton som används i Bittirahas bitcoin-beställningar.
Mistertango: LT613510000068777110
Tillbaka.

11. Vad är en stående beställning och hur fungerar det?
Då du köper bitcoins kan du välja en “stående beställning”. Det betyder att din order får ett konstant referensnumer som du kan återanvända utan att du varje gång behöver fylla beställningsformulären.

Du kan alltså betala med samma referensnummer i framtiden, och vi gör utbytet till bitcoins automatiskt varefter vi skickar coinsen till din Bitcoin-adress. Efter att utbytet förverkligas får du som vanligt ett meddelande per e-post.

Obs. I stående beställningar skickas dina bitcoins alltid till den Bitcoin-adressen som du meddelat i ursprungliga beställningen. Ifall du vill byta adress, ta kontakt via e-post till Bittirahas stöd före orderns hantering (hanteringstider). Adressen kan inte mera ändras om ordern redan har hanterats. För bättre skydd av ditt privatliv är det förespråkat att byta adress nu och då.

Betalda summan kan variera fritt i stående beställningar, alltså kan du första gången beställa bitcoins för 200 euro och nästa gång med t.ex. 300 euro.

Stående beställningar finns huvudsakligen därför att man med dem kan under en längre tid spara sina pengar till bitcoins. Ifall stående beställningen får betalningar från olika betalare, kan hanteringen fördröja eftersom vi då måste göra säkerhetskollar (t.ex. via telefon) med betalarna.

Ifall du har i samband med stående beställningen också valt ett maxpris, gäller ifrågavarande maxpriset också i alla kommande betalningar. Om du vill ta bort eller ändra maxpriset, ta kontakt med Bittirahas stöd via e-post. Tillbaka.