Blockbelöningarnas halvering har nu hänt för tredje gången och påbörjat en helt ny epok i Bitcoins historia. Härefter föds det färre nya bitcoins än vad det grävs guld. Nya bitcoins skapas längre bara 6,25 stycken per block, medan vi förr fick njuta av 12,5 stycken. När vi ännu går framåt fyra år och vittnar nästa halveringen kommer vi att längta efter hur stor siffran 6,25 riktigt är.
I den här veckogranskningen behandlar vi fenomen relaterade till halveringen, såsom hur nuvarande finanskrisen reflekterar usprungliga krisen från 2008 som inspirerade Satoshi Nakamoto att ursprungligen skapa Bitcoin. Dessutom kollar vi hur mycket mer Bitcoin används sedan föregående halveringen.
I övriga nyheter har vi tillit på kryptovalutor, som globalt vuxit betydliga mängder från förra året. Därtill har vi Europeiska centralbankens egna digivaluta samt Nordkoreas hackargrupper som utnyttjar coronaepidemin.
Förra veckans granskning kan du läsa här.
Halveringen påminner om Satoshis vision
Blockbelöningarnas halvering visade en liten påminnelse om Bitcoins ursprungstider. Brytaren av sista blocket föra halveringen, brytarpool F2Pool, hade skrivit i blocket rubriken av New York Times: ”NYTimes 09/Apr/2020 With $2.3T Injection, Fed’s Plan Far Exceeds 2008 Rescue”.
Nyhetsartikeln av New York Times berättar om USA:s coronaåterupplivning, där det pumpades upp till $2,3 biljoner dollar nya pengar från tomma intet. Enligt kritiker av centralbankernas återupplivning leder ett överflöde av nya pengar på marknaderna direkt till inflation och sjunkande värde, alltså just sådana saker som Bitcoin skapades för att bekämpa.
Blockets meddelande är också en tribut åt första blocket någonsin, alltså så kallade Genesis-blocket. Bitcoins anonyma skapare Satoshi Nakamoto bröt blocket med meddelandet: ”The Times 03/Jan/2009 Chancellor on brink of second bailout for banks”.
Satoshi Nakamoto såg statlig intervention i ekonomin och centralbankernas möjlighet att manipulera penningutbudet som ett stort problem. Nakamoto ansåg att ett sådant system bara gynnar rådande institut samtidigt som vanliga medborgare inte ens har möjligheten att ha makt över sina egna pengar.
Antalet Bitcoin-plånböcker har vuxit sedan förra halveringen
Antalet plånböcker som innehåller små mängder bitcoins har vuxit över 100% under fyra år sedan föregående halveringen, berättar blockkedjeanalysföretaget Glassnode.
Antalet plånböcker som innehåller mindre än 0,01 bitcoins har vuxit även 235%. Det finns redan över tio miljoner stycken sådana plånböcker. Plånböcker som innehåller 0,01 – 0,1 bitcoins har samtidigt vuxit 204%. Plånböcker med 0,1 – 1 bitcoin har också mer än dubblats och vuxit 142%.
Också mängden större plånböcker har sett tillväxt. Plånböcker med mer än 1 000 bitcoins har under samma tidsperiod vuxit ungefär 13,2%. Plånböcker med 100 – 1 000 bitcoins har däremot vuxit 6,3%.
Ökande mängden plånböcker, särskilt större sådana, är ett klart tecken på att Bitcoins popularitet och användning nått nya nivåer. Bitcoin är inte längre bara ett medel för få, utan används också extensivare oavsett samhällsklass.
Hodling har varit lönsamt nästan hela tiden
Enligt en blockkedjeanalys har så kallad ”hodling” av bitcoins varit lönsamt 95,4% av alla dagar som Bitcoin existerat. Hodling hänvisar till att köpa och förvara bitcoins med förmodan att kursen på lång sikt växer betydligt.
Hodling har varit en av de mest fungerande strategier, eftersom bitcoins kurs faktiskt på lång sikt huvudsakligen stegrat. Trots att kursen tillfälligt har rasat och Bitcoin dödförklarats otaliga gånger, verkar detta inte på längre sikt stämma när man ser på statistiken.
Bitcoin-investerare verkar också förstå nyttan bakom hodling. Enligt blockkedjeanalysen har ungefär 60% av alla existerande bitcoins bevarats orörda under senaste året.
Tillit på kryptovalutor växer globalt
Människors tillit på kryptovalutor håller på att växa, berättar Edelman Trust Barometer. För barometern intervjuades 34 000 människor runt världens olika marknadsområden. Ungefär 48% av intervjuade berättade att de litar på kryptovalutor. 35% däremot berättade att de tror kryptovalutor medför positiva förändringar. Allmänt har global tillit på krypto vuxit ungefär 11%.
Tillit på krypto varierar ändå kraftigt mellan olika marknadsområden. 81% av kineser svarade att de litar på kryptovalutor och blockkedja. 62% däremot konstaterade att de tror krypto medför positiva förändringar.
Tilliten växte på nästan alla marknadsområden. I Mexiko och Kina ökade tilliten på krypto över 20%. På 17 andra områden växte tilliten minst 10%. Tilliten sjönk endast en aning i Saudiarabien, USA och Storbritannien. Globalt har tilliten ändå vuxit märkbart.
Nordkorea har ökat kryptoattacker under coronakrisen
Enligt cybersäkerhetsforskare har nordkoreanska hackare ökat kryptovalutarelaterade cyberattacker under coronaepidemin. Forskarna tror särskilt att en hackargrupp bakom namnet Lazarus skulle ha allt intensivare anfallit mot sydkoreanska kryptoanvändare och investerare.
Experter tror också att Lazarus håller på att expandera utanför Sydkorea. Framför allt USA verkar vara ett mål för hackare, men deras verksamhet kan också spridas till andra länder.
Lazarus-gruppen antas vara en organisation som stöds av Nordkoreas stat. Totalitära regeringen som drabbas av finansproblem har sett kryptovalutor som ett utmärkt sätt att skaffa mera pengar till landet, varmed de organiserat olika cyberattacker för ändamålet.
Året 2018 stal Lazaru åtminstone $571 miljoner dollar värt kryptovalutor från Sydkorea och andra länder i Asien. Det finns tills vidare inga tecken på att cyberattacker skulle avta åtminstone i nära framtiden.
ECB vill lansera digieuro för konsumentmarknaderna
Europeiska centralbanken överväger hur en digital euro riktad åt konsumenter skulle se ut, berättar bankens styrelsemedlem Yves Mersch. Enligt Mersch är en konsumentinriktad digieuro just nu viktigaste prioriteten vad gäller centralbankens digivalutaprojekt.
”En centralbanksstyrd digital valuta som begränsas åt bara vissa institut och parter skulle snarast vara normalt affärsliv. Däremot kunde en konsumentinriktad digivaluta ändra på spelreglerna betydligt,” berättade Mersch i Consensus-konferensen.
Enligt Mersch kunde digieuron byggas på decentraliserad bokföring utan centraliserade parter. Han använde ändå inte ordet blockkedja, fastän blockkedja är den mest fungerande idéen inom decentraliserad bokföring.
Mersch erkänner att en digital euro kunde skapa hot för ekonomiska integriteten av medborgare. Det är mycket lättare att följa med digipengar än kontanter. Enligt Mersch undersöker centralbanken därför olika juridiska frågor som digivalutan kunde medföra.
ECB har redan flera år grubblat över hur en potentiell digieuro kunde förverkligas. Inga konkreta datum har ännu heller publicerats, trots att Facebooks Libra-valuta verkar ha fått ECB att raska på farten.
