Facebooks kommande Libra-kryptovaluta har fått enorm uppmärksamhet från olika politiker och beslutsfattare. Flera länder har redan konstaterat att de tänker förbjuda användningen av Libra eller gör sitt bästa för att begränsa den. Libra har redan fått mer kritik för sig än Bitcoin.
Men varför är Libra så skrämmande?
En orsak är att Libra är en så kallad “stablecoin”, alltså en stabil valuta. Stablecoin betyder i grund och botten en kryptovaluta eller annan digivaluta vars värde är bundet direkt till centralbankernas fiat-valutor, såsom dollar eller euro. Det här är en radikal skillnad till Bitcoin och andra klassiska krypto vars värde formas rent på fria marknaderna.
På sätt och vis verkar stablecoin som en bra idé. När värdet är bundet till någon annan valutas värde når man betydligt större stabilitet. Sålunda möjliggör stablecoins en omväg att flytta euro, dollar och andra fiat-valutor via blockkedja.
Teoretiskt är det ju en bra sak, men där kommer vi direkt till problemets kärna. Stablecoins ger Facebook och andra utfärdare av stabilmynt åtminstone i teorin möjligheten att direkt trycka nya euro, dollar eller andra fiat-valutor oberoende av banker.
Renässansbanker och sedelskapande
För att förstå fenomen måste vi gå till renässanstidens Italien och födelsen av sedelpengar. Ännu före renässansen och slutet av medeltiden var största delen europeiska pengar metallpengar. Myntens värde var mängden av silver eller guld i dem. Metall var ändå på många sätt väldigt opraktiskt, särskilt med tanke på större mängder. Det var tungt att förflytta det, svårt att bevara det säkert och så vidare.
I början av renässansen uppfann banker en ny innovation: sedeln. Bankerna gav möjligheten att lagra guld och metaller i bankens valv, varefter de gav kunder ett pappersdokument som uttryckte mängden av lagrade guldet. Pappret kunde bytas direkt tillbaka till guld.
Handlare lärde sig snabbt att använda dessa dokument på samma sätt som tidigare metallpengar. I stället för att flytta kistor fulla med guld eller silver åt varandra flyttade de simpelt lappar som uttryckte värdet av guld lagrad i banken. Sedlar gjorde handlande snabbare och effektivare då förflyttningen av guld inte längre skapade tilläggskostnader.
Snart märkte också bankerna att deras papper hade i praktiken ersatt tidigare pengar. Dessutom märkte banker att det aldrig framkom en situation där alla kunder samtidigt skulle ha lyft sitt lagrade guld. Det fanns alltid mer än tillräckligt med guld i bankernas förråd.
Kreditexpansion i relation till stablecoins
Banker lärde sig att utnyttja denna mekanism ganska snabbt på ett sätt som vi fortfarande ser i vår skuldbaserade fiat-ekonomi. Eftersom kunder aldrig kom samtidigt för att lyfta allt sitt guld, kunde banker skapa mer guldlagringsdokument än vad deras valver i verkligheten innehöll. Trots att en bank endast hade hundra kilogram guld, kunde den trycka tiofaldiga mändger lagringsdokument.
Banker började alltså faktiskt skapa pengar. Även om de inte skulle ha haft guld till något visst projekt, kunde de ha tillräcligt med kunder och tillit för att helt enkelt skapa behövda mängden från tomma intet. Banker och bankirer kunde printa sig rika, vilket under renässanstiden var ännu lättare än förr tack vare boktryckeri.
Låt oss resa tillbaka till året 2019, då Facebook gör sitt bästa för att lansera sin Libra-kryptovaluta bunden till statliga valutor. Facebook är ett av världens största företag, starkare än flera stater och förmögnare än nästan någon annan finansoperatör i hela historien. Ifall Facebook skulle lyckas lansera Libra, kunde vi lita på att de har miljarder värt egendom varmed Libras värde kan säkras.
Men vad om Facebook skulle börja handla på samma sätt som renässansbanker? Vad om de skulle skapa Libra mer än de har egna dollar och euro för att säkra Libras värde?
I praktiken skulle Facebook då kunna direkt skapa fiat-valutor, alltså dollar, euro och andra statliga eller överstatliga centralbankspengar. Facebook skulle alltså få samma makt som tidigare varit en symbol för statlig suveränitet. De kunde skapa nya “dollar” eller “euro” oberoende av vad Europas centralbank eller USA:s Federal Reserve bestämmer.
Det här är för flera politiker problemet med Libra och andra företagsbaserade stablecoins. Stablecoins ger företagen möjligheten att skapa nya pengar; och inte vad som helst pengar utan särskilt statlig fiat-valuta. Situationen är alltså betydligt annorlunda än med decentraliserade och självständiga kryptovalutor, såsom bitcoin.
Vare sig det är en bra eller dålig sak kan alla naturligtvis överväga. Kanske företagen eventuellt skulle fungera bättre än gamla centralbanker. Eller så gör de samma misstag och missbruk som Facebook tidigare. Bara tiden berättar, men om och när Libra skapas kommer vi att inleda en helt ny överstatlig tidsperiod.
